Dagen började med medicinsk grundkurs och en kille var där idag och hade föreläsning om HIV. Han var väldigt duktig och fick en att lyssna och verkligen tänka till. Han jobbar med HIV-drabbade och finns till ifall de behöver stöd när livet känns som piss. Det är tur att det finns människor som verkligen bryr sig! Många blir rädda om de hör att någon i deras omgivning är HIV-smittad, för de vill ju absolut inte bli smittade! Då kommer det verkligen över mig. Hur skulle jag känna mig om jag nyss fått reda på att jag blivit smittad, och som grädde på moset vill ingen längre prata med mig, röra mig eller överhuvudtaget finnas i min närhet?Jag förstår om folk blir oroliga. Det är väl klart att man inte själv vill bli smittad, men det är ju faktiskt inte som en förkylning som bara hoppar på dig. Om din vän skulle drabbas, skulle du inte vilja finnas där och stötta den då? Klart du skulle. Ni kan ju umgås hur mycket som helst, dricka ur samma glas, pussas för satan, det finns ändå ingen risk att du blir smittad på det sättet.
Ville bara säga det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar